tisdag 11 januari 2011

Kattstallet på Husdjursmässan

Som synes var det full fart i Kattstallets monter på Husdjursmässan den 6-9 januari. Många, både stora och små, ville veta mer om verksamheten och våra katter, köpa lotter, handla prylar och prova lyckan i fiskdammen.






fredag 5 november 2010

Livskamrat med kattityd sökes och finnes


Den här vackra damen heter Skrållan och kom till oss i april 2010. Hon är född 1997 och är alltså drygt tretton år gammal. Hon har bott i samma familj hela sitt liv, där hon fått leva ett liv som utekatt på sina egna villkor. I Skrållans villkor ingick inte att uppfostra ett människobarn, vilket hon var tydlig med att tala om för sina människor. Därför beslöt de att överlåta Skrållan till oss på Kattstallet för omplacering.

I början var Skrållan milt sagt SUR. Hon fräste, klöste och nafsades när man försökte ta kontakt med henne – inte för att hon var rädd, utan för att hon ansåg att det var under hennes värdighet att vistas på Kattstallet.

Sakta men säkert började Skrållan visa upp andra sidor av sin personlighet. Vi upptäckte hur hon ville bli klappad – sträcker man fram handen och hon buffar på den med pannan får man klappa henne på huvudet. När hon lärt känna en lite bättre får man även klappa henne på kroppen, och när vänskapen är mer befäst ligger hon gärna i knät och gosar.

Hon har dock kvar sin ampra sida också – att lyfta eller bära Skrållan är inget man gör. Att överhuvudtaget ta kommandot över henne är inget alternativ. Det Skrållan vill göra gör hon, och det hon inte vill slipper hon. Det har hon lärt oss, sinabtillfälliga människor. Vill hon inte kela men man envisas med att försöka klappa henne är man garanterad rivmärken, utdelade av en bixtsnabb framtass – utan att röra en min. Möjligtvis avslöjar hennes min vad hon anser om intrånget i hennes privata sfär.

Ett av kattens mest utmärkande drag är dess självständighet, och det är just den egenskapen som de allra flesta kattälskare nämner när man frågar dem varför just katten blivit deras hjärtedjur. Vi verkar dock ofta glömma bort att ta hänsyn till just denna egenskap. Vi vill gärna fascineras av dessa små, självständiga rovdjur - så länge det är vi som sätter ramarna för hur självständiga och egensinniga de ska vara. Vi vill kunna kela, klippa klorna, borsta pälsen, lyfta upp, transportera våra katter - samtidigt som vi vill att de ska ha kvar så mycket av det vilda som möjligt.

Katter är oerhört anpassningsbara djur som läser av oss människor och våra intentioner på bråkdelen av en sekund. Därför är livet jämte en katt oftast relativt friktionsfritt – för oss människor. Men hur ofta tänker vi på hur mycket katten måste ge avkall på sin natur, för att vara oss till lags? Varför förutsätter vi att vi ska få lyfta och klappa vår katt när VI vill? Något att tänka på för alla och envar.

Skrållan önskar ett liv som ensamkatt i ett barnfritt hem med utegångsmöjligheter i ett lugnt område. Tretton år? Skrållan är en av de piggaste katterna vi har. Hon far runt som ett yrväder i korridoren och är oförskämt fräsch för sin ålder.

Vi på Kattstallet hoppas att vi snart får besök av någon med mycket förståelse och respekt. Någon som tillåter alla att vara som de är och älskar dem för deras unika egenskaper.
Någon som är precis som Skrållan.

/Anna Karau, volontär på Kattstallet i Åkeshov

torsdag 29 juli 2010

Bengalsommar



Fantomina

Vi hoppas att alla vänner till Kattstallet haft en skön sommar. Sommaren 2010 på Kattstallet har varit ackompanjerad av såväl väna små kattungepip som praktfulla bengalvrål.

Sommartider är ju som bekant kattungetider - den tiden på året då det föds som allra flest kattungar. Ibland känns det som att det bara väller in kattmammor med ungar, alla i stort behov av ett eget, kärleksfullt hem.

Vackra Esmarin födde fem ungar i ett jourhem. I skrivande stund finns två av dem, Adina och Sergeant Pepper, kvar på Kattstallet. Samtliga är dock bokade, både mamman och ungarna, och flyttar till sina nya hem inom kort. Svarta Sippan fick även hon fem småttingar som snart börjar bli flyttklara. Även mamma katt kommer att behöva ett hem. De finns för tillfället i jourhem.

Ibland får vi in ungar utan mamma också, som till exempel de fem syskonen som hittades irrande omkring i Rågsved alldeles på egen tass. Även de är nu på Kattstallet.

En kattunge kan flytta ifrån sin mamma och sina syskon från och med att den är tolv veckor gammal. När de ovannämnda småttingarna samt alla andra kattbebisar vi har inne flyttar från oss på Kattstallet är de avmaskade, vaccinerade och veterinärbesiktigade. I priset 1300 kr per katt ingår dessutom kastrering och id-märkning när de är
könsmogna.

Även om en katt vid tre månaders ålder klarar sig utan sin mamma behöver den sällskap av andra katter. Därför säljer vi inte kattungar som ensamkatter, utan antingen säljs de i par, tillsammans med en annan katt från Kattstallet, eller så får det finnas en snäll kattkompis som väntar på dem i deras nya hem. Att se en kattunge växa upp och utvecklas till sin fulla prakt och personlighet är ett litet äventyr att betrakta. De små liven lär sig nya färdigheter varje dag och man har garanterat inte en tråkig sekund med en eller fler kattungar i huset!

Förutom kattungar har vi denna sommar på Kattstallet även haft nöjet att ha inte färre än tre stycken rasrena bengalkatter inne hos oss. Om man räknar med bengalen som hittades vilse i Alvik var de som mest fyra, men den kissen är nu lyckligt återförenad med sin ägare. Även en smalaste springa i ett nattöppet badrumsfönster går att klämma sig igenom, om man är riktigt nyfiken!

Inne på gul avdelning på Kattstallet har det som mest bott tre bengaler. Fantomina kom till oss tidigare i våras, upphittad i Norsborg, och dräktig. Hon fick komma till ett jourhem där hon födde fem ungar, som alla har flyttat. Nu söker även Fantomina efter ett hem där man har tid och engagemang att låta denna än så länge lite blyga, men så oerhört nyfikna - och bestämda! - kattfröken utvecklas till en helt trygg och social katt. På bengalers vis räds hon inte att bruka röstresurserna för att få sin vilja igenom. Ziggy och Stardust kom in som privata omplaceringar på grund av ändrade familjeförhållanden och blev direkt något av en "attraktion". Alla ville komma in och hälsa på och kela med dessa små leopardkatter! Stardust har flyttat, men den stilige charmören Ziggy är kvar. Hur länge till återstår dock att se - spinnande, åmande och kråmande får han alla som träffar honom att stanna till lite extra. En riktig
hjärtekrossare!

Anna, volontär

onsdag 9 juni 2010

Öppet hus på Kattstallet











Lite sent kommer här en rapport från våren Öppet hus den 22 maj. Vädret kunde inte varit bättre, solen strålade och redan före klockan åtta på morgonen var de första volontärerna på plats för att ta hand om katterna och göra Kattstallet presentabelt för besökarna. Snart pågick febril verksamheten både inne och ute. I köket bredde Mirja och Birgitta smörgåsar för brinnande livet medan katternas frukost förbereddes på den lilla bit av diskbänken som fortfarande var ledig. Åse anlände strax efter åtta, fullastad med läckra bakverk till caféet som lades till de godsaker som redan väntade i köket. Överallt fejades det för fullt.

Ute i parken fick Mia hjälp av sina elever att resa det stora cafétältet bredvid kattvoljären som Johan Trygg och hans gubbar byggt dagen innan. Helena anlände med ännu ett lass stolar och bord på släpkärran. Hur Hasse och Frank fick upp vår stolthet – den stora fonden med bilden av Melwin – mellan två av parkens största träd vill jag helst inte veta.

Utanför Kattstallet kom det snart upp fler tält, Majan, Mirja S. och de andra hade fullt sjå att packa upp allt som donerats till vår loppis medan Charlotte och hennes medhjälpare arrangerade t-shirts, nyckelband, disktrasor, handdukar, kattleksaker, halsband och selar, väldoftande tvålar, Agnetas vackra handsydda bokomslag och mycket annat till försäljning.

Klockan gick fortare än vanligt och innan vi visste ordet av stod de första besökarna i dörren, ivriga att få titta på katterna. Kattstallets personal – Rita, Michaela, Ann-Louise och Sara – visade runt och svarade på mängder av frågor medan Monica, Carina och Ingrid värvade medlemmar och nya volontärer. Många besökare lät sig frestas av Anne-Maries lotteri och lydde Madeleines uppmaning att göra plånboken lite lättare innan de gav sig upp för den branta trappan till stallet.

Snart var det fullt i cafétältet och en strykande åtgång på mackor, kakor och pajer. I köket pågick en febril kamp med Kattstallets kaffebryggare som inte precis är dimensionerad för storköksverksamhet. Svart-vita Hobbe charmade alla när han tillsammans med Anna visade hur praktiskt det kan vara med en kattvoljär i trädgården. För den som inte hade en trädgård fanns praktiska tips om hur man kan göra sin balkong säkrare för katten. I trädgårdslotteriet hade man chansen att göra sitt trädgårds- och balkongliv ännu mysigare genom att vinna en trädgårdspaviljong från Claes Olson, två vackra blombord från Brunnsvikens tärdgårdar, en välfylld delikatesskorg från Ica och mycket mer.

Tre timmar och 925 besökare senare var det dags att packa ihop och hela härligheten igen och börja ta hand om katterna för kvällen. Kassör Anna-Lena tömde bössor och räknade kassor medan vi andra stoppade in näsan på kontoret var och varannan minut för att kolla om hon var färdig. Totalt fick vi in drygt 32 000 kr, vilket är rekord hittills. Att överträffa det kommer att bli en utmaning nästa gång!

Tack alla volontärer som hjälpte till att göra detta till en toppendag! Tack Pirjo, Nina, Marja-Leena, Lillemor, Louise, Gunnel, Kerstin, Titti, Teresa, Ann-Charlotte, Gunilla, Ewy-Marie, Pia, Stina, Cecilia, Jennifer, Kristina, Jane-Erik, Laura, Viveca, Kalle och Gunnel (och förlåt mig om jag glömt någon). Tack till alla som donerat saker till loppis, lotterier och försäljning.

I september är det dags igen. Då ska vi slå nytt rekord. Missa inte det!

Lotta
Ordförande och stolt marknadsföringsvolontär

torsdag 29 april 2010

Vad är det för fel på människorna?


Jag har sagt det förut och jag säger det igen - vad är det för fel på människorna?

Anledningen till att jag upprepar mig just nu är att Lajban, en jättetrevlig och kelig och social katt, nu finns hos oss. Varför? Jo, husse och matte tröttnade på sin vän efter tio år. De tyckte efter den långa tiden att de inte hade varken tid eller råd med honom och beställde tid för avlivning. Av någon anledning ångrade de sig, det kanske var för dyrt, och kontaktade Kattstallet i stället.

Tid och råd!

Jag går i taket! Och ger snart upp min tro på mänskligheten.

Hoppas att någon ser till att han snabbt får ett nytt hem innan han också ger upp tron på oss människor.

Fler katter har hittat till oss, men av andra anledningar. Tre stycken nykomlingar har kommit in genom Vallatorp Ryttarförening som försöker få ordning på sina katter. De samlar in dem, nya som gamla, och ser till att de blir kastrerade och vaccinerade innan de får komma tillbaka till stallet och fortsätta göra nytta som råttfångare. Men det var lite för många katter för att det skulle fungera bra, så nu finns Silva, Messi och Torres här och väntar på nya hem. Någon som vill ha ett par snabbtassade jägare?

Om inte har vi andra själar. Maguai till exempel. Fortfarande lika lekfull och kelig. En oväntat kul katt.

Åsså Avatar och Kamelia förstås. Vackrare par får man leta efter.

Men det händer lite kul saker också. Snart har vi galler för alla fönster så att vi kan öppna dem och låta katterna få lapa lite sol, ta del av livet utanför lite mer och sniffa andra dofter än kattlådor och kattkompisar.

Och så är det bil på gång. Äntligen! Snart behöver vi inte kånka stora kassar på buss och tunnelbana. Snart kan vi bara hoppa in i en alldeles egen (leasad) bil och susa iväg på veterinärbesök, hämta gåvor och diverse annat Och vara tillbaka i ett nafs.


Ulla
volontär

lördag 17 april 2010

Kattmassage och trädgårdsliv för katten



Sluggo tar en paus efter att ha assisterat vid föreläsningen om kattmassage. De andra katterna på Gul är grymt avundsjuka.

I måndags, den 12 april, hade vi besök av djurmassören Marina Axelson. För oss berättade hon om kattmassage och det var många som fick lite mer kunskap om katten men även bekräftelse på olika saker. Som att massagen kan förbättra kontakten mellan katten och människan och få katten att uppskatta beröring. Särskilt bra för skygga katter förstås. Men det finns tillfällen när man ska undvika massage, t ex efter veterinärbesök och att vi alltid ska vara försiktiga med kattens bak och mage.

Den 22 maj har vi öppet hus igen på Kattstallet Åkeshov. Temat är Trädgård och vi räknar kommer att bjuda på massor av bra tips om hur vi t ex ska göra trädgården och balkongen mer kattvänlig.

Vi kommer också att synas i tidningen Kattliv som ska ha en serie om olika katthem. Förhoppningsvis kommer den serien att sprida budskapet om att det finns alternativ till att slänga ut sin katt när man tröttnat men också att katten har det allra bäst i ett eget kärleksfullt hem.

För närvarande har vi många bokade katter, tack för det. Men det finns fortfarande många som behöver ett mycket snart, Camelia och Avatar till exempel. Och Maguai, som är så kelig och kontaktsökande. För att inte tala om vackra Foxy.

För det är klart att man ska ha katt! Läs nedanstående så förstår ni, som ännu inte har förstått tjusningen med katt, varför katten är så speciell och motsägelsefull. Om man jämför med hund alltså!



DOG DIARY:

8:00am- Dog Food! My favorite thing!

9:30am- Walk in the park! My favorite thing!

10:30am- Got rubbed and petted! My favorite thing!

12:00pm- Lunch! My favorite thing!

1:00pm- Played in the yard! My favorite thing!

3:00pm- Wagged my tail! My favorite thing!

5:00pm- Milk bones! My favorite thing!

7:00pm- Got to play ball! My favorite thing!

8:00pm- Wow! Watched TV with the people! My favorite thing!

11:00pm- Sleeping on the bed! My favorite thing!


CAT DIARY:

Day 983 of my captivity.


My captors continue to taunt me with bizarre little dangling objects.

They dine lavishly on fresh meat, while the other inmates and I are fed hash or some sort of dry nuggets. Although I make my contempt for the rations perfectly clear, I nevertheless must eat something in order to keep up my strength.

The only thing that keeps me going is my dream of escape.


In an attempt to disgust them, I once again vomit on the carpet.


Today I decapitated a mouse and dropped its headless body at their feet. I had hoped this would strike fear into their hearts, since it clearly demonstrates what I am capable of. However, they only made condescending comments about what a "good little hunter" I was. BASTARDS!


There was some sort of assembly of their accomplices tonight. I was placed in solitary confinement for the duration of the event. However, I could hear the noises and smell the food. I overheard that my confinement was due to the power of "allergies". I must learn what this means and how to use it to my advantage. Hee, hee.


Today I was almost successful in an attempt to assassinate one of my tormentors by waving around his feet as he was walking. I must try this again tomorrow--but at the top of the stairs.


I am convinced that the other prisoners here are flunkies and snitches.


The dog receives special privileges. He is regularly released and seems to be more than willing to return. He is obviously retarded.


Ulla

volontär

fredag 2 april 2010

GLAD PÅSK!

Det går ju som smort det här.




Ja, inte vet jag om det bara är min förtjänst men Rita hittade ju ett hem efter att jag börjat skriva om henne.

Och nu har även Valkyr och Rocky gjort det. Jag blev förstås jätteglad men nästan lite ledsen för att Rocky redan har flyttat. Jag hann aldrig säga hej då till honom. Men Valkyr är ännu kvar, fast bokad, så honom har jag klappat och mutat med lite extra kycklig utifall att han inte finns här när jag kommer nästa vecka.

Men det finns ju fler att göra lite reklam för, Maguai till exempel. En mycket mysig svart/vit honkatt som är väldigt kelig och gosig. Hon är faktiskt lite rolig också, får ofta riktiga lekfnatt. Hon föredrar skinka kan jag tala om, före kyckling.Och så blir hon så väldigt kelnödig ibland att hon går in i närmaste gosiga korg och står och trampar och spinner. Hon behöver definitivt ett eget hem där hon får utlopp och gehör för sin kelnödighet.

Men det är även dags för Avatar och Camelia att få komma hem. De gillar varandra, ligger ofta i en hög tillsammans. Avatar, som är lite socialare än Camelia, har muntrat upp Camelia en aning, hon var inte särskilt glad tidigare. Blicken sa allt annat än ”kom och klappa mig”. Men nu får jag en vänlig och nästan lite uppfordrande blick när jag går förbi. Den tolkar jag som ”gärna lite kyckling tack”. Och då får hon det förstås.

Sa jag att de är väldigt vackra katter? Ovanligt färg och teckning båda två. Svåra att beskriva - måste ses!


Ulla
volontär

lördag 27 mars 2010

Rita har hittat hem, Rita har hittat hem! Äntligen!



(Till vänster: Herman på hugget)

Ingen kan vara gladare än jag. Ja, möjligen Rita då, eftersom hon var sååå redo för ett eget bo. Så nu håller vi alla på Kattstallet tummarna för att allt ska fungera jättebra och att de trivs med varandra, den nya familjen och Rita själv.

Tixi, den höggravida katten som jag berättade om tidigare, hann aldrig iväg till jourhem för att föda. Hon fick sina ungar, sex stycken, en tisdag förmiddag här på Kattstallet. Tyvärr var två dödfödda. De återstående fyra ungarna fick Tixi fick med sig till jourhemmet. Där upptäcktes tyvärr att en av ungarna hade svårt att äta. Den lilla ungen undersöktes av veterinär som konstaterade att den hade gomspalt och måste får somna in.

Den 14 mars hade vi Öppet Hus på Kattstallet för våra medlemmar. Det var väldigt många som hittade hit i det strålande vårvädret, 190 stycken personer.
Vi frestade med loppis, kafé och kattprylar. Allra populärast var handdukarna med vår logo, disktrasorna och grytlapparna med kattmotiv. De senare försvann väldigt snabbt.
Men vi fick också dels flera nya medlemmar, dels några som anmälde intresse för att bli såväl faddrar som jourhem.

Några av våra besökare var också ute efter en egen katt och flera bokade in besök för att bestämma sig vilken katt de ville ha. Alla avdelningar var ju inte öppna just den dagen. Men Herman var på hugget, han charmade åtminstone två besökare. Vi får hoppas att nästa möte blir något alldeles extra.


Några katter har redan flyttat, Nagima, Maybyline och Mooche t ex. Och Makuku. Han var bara in hos oss och vände. Den 8,3 kg tunga men charmige och enögde Main Coone-hannen visste precis hur man ska göra för att skaffa sig ett hem. Bara blinka lite med ögat så går det vägen.

Eftersom Rita har flyttat tänkte jag uppmärksamma er alla på två andra katter: Valkyr och Rocky. Valkyr är en ståtlig svart/vit herre som länge varit svårflörtad. Nu är han väldigt nyfiken och gillar mycket att bli klappad och kliad. Och älskar kyckling.
Rocky är en liten randig och busig charmör. Han ränner runt, hoppar och skuttar och är alltid den som är först framme när det vankas lite extra godis. Han spinner så fort man pratar med honom och vänder nästan ut och in på sig själv när han blir kelad med.

Nästa öppet hus blir den 22 maj. Då är temat Trädgård med flera nyttiga tips om hur man gör det bra för katten på balkongen.

Men innan dess - kom och titta lite extra på Valkyr och Rocky!

Ulla
volontär